N'aie crainte, à présent tout est fini,
et rejoins le monde d'où tu viens.

14.6.09

människor som vi borde lära oss språk.

jag ser sängen framför mig och den ser så mysig och underbar ut.
jag tänker på dig och mig i den vi håller om varandra.
det var trevligt i går när vi satt du och jag.
jag saknade dig på bilresan hem.
jag ville också stanna och sova med dig.
jag har tänkt på dig hela den här dagen.
vi pratade över msn för precis ett år sedan.
jag vill så gärna just nu att du loggar in.
i morgon ses vi i stockholm.
precis då ett år sedan vi sågs för första gången.
kan du tänka dig att vi hållit ihop du och jag ända tills nu.
jag minns att jag hoppades på det.
jag har tänkt på vår årsdag idag.
jag hoppas det blir fint väder då.
jag har planerat den idag.
men jag avslöjar ingenting.
jag vet ju inte ens om det kommer gå.
hoppas det blir fint väder i alla fall.
det vore väldigt bra.
jag minns hur jag såg parken när jag var i stockholm sist.
ni skulle ha känt min känsla.
det var något sagolikt.
i morgon sitter vi där igen.
jag kommer inte minnas parken för i morgon.
jag kommer minnas den för alla andra gånger vi suttit där.
två gånger i och för sig.
båda lika speciella.
jag skrev ju om oss i min svenska-novell så nu tror mina vänner att jag själv kan skriva bra.
men det kan jag inte.
jag skulle aldrig ha kommit på något så vackert av mig själv.
tack.
jag vet inte vad jag ska kalla dig.
du är något så ofantligt.
vi dansade en gång.
vals.
vi var kära då också.
men det visste vi inte om varandra.
vad gulligt det låter.
nu när jag tänker på det.
jag skall ringa dig i kväll.
berätta om min idé angående resan i morgon.
om tiden.
jag tar upptåget kl. 8.43.
sl-tåget till stockholm central 9.40.
då lär jag nog vara framme vid tio-tiden som vi bestämde förut.
vi ses på plattan va.
plattan.
ja.
är det samma som sergels torg.
ja.
jaha okej då vet jag vart det är.
sådärja.
sedan kunde jag ha sagt att jag älskar dig.
men det kunde jag ju inte göra.
jag älskade dig hela sommaren.
men det kunde jag ju inte säga.
ibland för att du var den otroligaste människa jag någonsin sett.
ibland för att jag var kär.
ibland trodde jag till och med inte att jag var kär.
men det var jag.
och konstigt var det förra sommaren.
men jag svär.
jag tänkte på dig precis hela tiden.
även om jag tänkte på annat.
du fanns alltid med där.
du finns alltid med.
vad tänker du på.
havet.
vitt ljussken.
vi känner nog båda till det.
vi känner nog till allting egentligen.
då vi hör trädens löv sjunga.

10.6.09

what you think you cannot say and what you feel you cannot show.

varför blev allting så sorgligt nu, jag lyssnar på joy division på riktigt igen så som jag gjorde förr. varför lämnade du mig såhär för jag har så mycket mer kvar att ge och ingen kan ta emot det längre varför. jag hatar att den här sidan är den enda som jag kan förmedla mig själv på där någon ens kan men det är inte kul då du aldrig ger mig samma respons. vi pratar ju till och med mindre nu än vad vi gjorde innan något hände då du inte fanns och jag fattar inte varför. det känns inte som att jag får ut någonting från mig själv längre det är precis som det var förut innan jag ens visste att du inte fanns. allt är så trist har inte någonting att göra varför är det inte som förr. jag har förträngt och skjutit undan det här hur länge som helst nu trott att det inte varit något problem men ibland slår det mig så otroligt och jag blir jätteledsen och vet inte vem jag ens ska kunna säga det till när den enda som faktiskt förstår är du. och jag vet att allt det här är onödigt att säga för det kommer ändå inte att förändras. jag saknar dig hela tiden. people like you find it easy. det var inte så förut du förstod då. varför gråter jag så otroligt. snälla, jag vet att du förstår. don't walk away face the danger. varför finns det ingen omtanke och inga svar alls kvar längre. allt bara för att du inte ville bli beroende. men mina behov då. nej det hjälper inte. du måste också vilja. och nu får man aldrig ens prata igenom vad man känner för man blir bara tillsagd vad man ska göra det finns ingen diskussion om det alls det är bara piss. du minns ju ingenting av vad jag har sagt det är allt som bortblåst. jag sa att det värsta jag visste var när man mådde dåligt och folk bara sa att det snart blir bättre och vad man måste göra ingen tröst alls. och det är det enda jag får från dig nu också jag blir ju bara mer ledsen då. jag vet att det kanske är det sätt du klarar dig bäst på men jag då. men snälla när slutar jag gråta jag vill inte. varför gav du mig allt det där förut när du inte kan hålla dig fast vid det längre. och varför pratar vi så sällan nu för tiden varför är jag rädd när jag ringer att jag stör dig. varför är jag inte mer som du. varför. why don't I count. och nu när den nya sommaren är här nu så kommer jag ju ihåg allt förut varför kan vi inte ha detsamma igen. jag ösnkar att jag i så fall hade någon annan att prata med om sådant vi gjorde, men det finns ju ingen annan. det går inte, det skulle aldrig bli på samma sätt. jag måste nog sluta nu. jag ber om ursäkt för allt det här men det måste ut.. I carry all the weight, and how I need a helping hand, cause I carry all the weight.

4.6.09

When we were seventeen.

" Säg till din far 'Get off my back'
Åh, säg vad vi sa om att 'Paint it black'. "

Jag vet inte längre.. Jag vill ha riktigt kul. Det ska jag verkligen ha i sommar. Jag vet inte vad det är med mig känns det som. Jag önskar att förra sommaren kunde pågå för alltid. Vi kör en comeback snälla. Men det kommer inte bli så. Det fungerar inte så. Det är ju alltid sådär i början. Sedan försvinner saker. Varför? Blev allting för tidigt? Nej. Nej, det var nog så att hösten och vintern kom emot oss det första som hände.
Vi ska ses mycket i sommar. Jag vill det i alla fall. För annars kommer det aldrig att ske. Sedan börjar ju skolan igen. Då blir det detsamma igen. Värre. Vi kan inte. Vi måste ses massor i sommar. Massor.
Skit. Nu känner jag mig tjock också. Jag hatar när det blir så. Vad jag bryr mig om nu. Antingen åker jag dit till kl. 18 eller kl. 20. Det lär väl bli det sista. Ja. Dit.
Men nu har jag förstått det där. Det KOMMER bli en underbar sommar. Jag får sluta vara negativ. Jag ska träffa massor av bra människor. Jag ska se till att ha kul. Jag vill inte vara uppe i stugan mycket när inte Gabrielle och Andrée är där. Jag känner mig instängd och ensam där annars. Mendy kommer säkert upp. Och Claire skulle nog göra det. Kanske Sara också. Jag vet inte, det brukar alltid bli svårt att bestämma. Vi har ju ändå mer för oss där på vintern. Jag hatar vintern just nu. Jag kommer inte ens ihåg den. Man borde få vara sjuk hela vintern.
"Precis som Romeo" var förra sommarens soundtrack.
"13" var bara för vacker förra sommaren.
"Vad jag bryr mig om är att höra dig andas
veta att du är nära.
Förlåt, nu slutar jag." var förra sommarens handling.
"Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng lyssna till samma regn." var förra sommarens slut.
Joy Division, Alcest och Broder Daniel var allt annat.

Nu ska jag gå ut med hon som gjorde hela min förra sommar.
Jag saknar Slagnäs.
Mendy. Jag älskar dig så otroligt mycket. Du är verkligen perfect match. Det är något otroligt.

1.6.09

tribute to you.

i en evighet levde jag som om du inte fanns.

tänk att jag levde så länge utan. och jag vet. att vi vet.
jag undrar vad du har för dig där borta nu. istanbul.

jag vill ju ha dig här. jag saknar dig. men vi ses snart.
det är så tomt nu när jag inte ens kan prata med dig.
vi har inte pratat sedan i onsdags, herregud. men gud.
jag kanske ska bli troende. jag menar. varför inte.
det känns mer tomt nu när du är hundratals mil i från.
åh vad långt det är jag har egentligen inte ens tänkt på.
jag vet inte hur det blir i helgen mer än att jag har idéer.
jag ska ju se cocorosie i alla fall. men du då. jag vet inte.
den 15 juni kommer vara min årsdag tror jag. egentligen.
det var den första dagen i mitt liv. mitt riktiga liv började.
vi ska till stockholm då. vi ska ses på sergels torg.
jag ska gå runt hela torget gå ned på trappan på andra sidan.
jag ska se dig i ansiktet när jag kommer. som för ett år sedan.
jag kände mig inte bekväm att komma bakifrån och vända mig.
det kändes inte bra. så jag kom emot dig på den röda bänken.
du satt och läste engelsk poesi av keats. ja, vad vacker du var.
jag ljuger inte. det kändes som en uppenbarelse när jag såg dig.
det var någonting heligt. jag var inte ens rädd. det var otroligt.
det kändes bara helt rätt. som att jag alltid hade känt dig.
för det var dig jag letade efter. efter 16 år hade jag hittat dig.
nu har det snart gått ett år. det är bara två veckor kvar.
dagen efter, den 16 juni, har vi varit tillsammans i tio månader.
tänk. du gör mig troende. jag vet inte hur det går till alls. men.
så. vi ses snart igen. jag ska ha på mig en flickklänning som.
jag vet att du kommer att tycka den är jättesöt. det känns du.

jag följde dina steg och allt jag någonsin drömt om fanns där för mig.

(du sa att du väntat mig. du bad mig att leva mitt liv alltid nära dig.)