"Nu ser jag lite rolig ut, det ser ut som jag kommer från Mars!"

Jag sade till Sara att jag skulle knäppa kort, men i själva verket filmade jag, och det var lite kul.

Du är det som jag ser och jag svär att det är något bra.

Jag förstår inte riktigt vad det är som händer när munnen blir helt stängd och tankarna stängs inne i sig själv, när jag känner mig helt tom och mållös. Jag vet inte vad det är. Jag läser om bekymmer som jag inte förstår och inte har någon aning om, jag skulle gärna vilja prata.
Jag har aldrig sådana bekymmer själv. Jag vet inte varför, jag tror det beror på den andra personen i det här. Tänker inte så mycket på saker, bara att ska det vara så är det, och inget annat. Aldrig några problem där inte, bara hos mig var det så förut, men det var ingenting till slut. Puh. Och nu är våren här egentligen och ler mitt framför ögonen på mig. På dig också tror jag. Dina ögon vet jag inte vad jag kan säga om. Det är något som inte går egentligen. Jag älskar dig, jag älskar dig för allt, för att du stod för den du var och lät mig stå för den jag var. Och jag visste inget alls om vad tänkte på när du sade: Du är det som jag ser och det är något bra..