N'aie crainte, à présent tout est fini,
et rejoins le monde d'où tu viens.

8.9.10

Går vidare men stannar inte.

Jag vet inte hur jag ska vara när jag känner det som att jag hatar mig själv. Eller, som att jag inte ens finns. Som att jag hellre sitter hemma och pluggar i stället för att gå till skolan. Men jag ska inte bli sådär igen, som för så längesen. Jag ska vara starkare än så.
Jag ska ta avstånd och inte prata om det mer. Världen blir annorlunda när det blir höst. Men hur annorlunda blir den inte nu. Jag vet inte du vet inte vi hatar och älskar. Jag känner inte igen något längre. Inget alls. Hjälp mig. Varför hemlighåller ni saker? Varför hemlighåller ni skolan?
What is it I must do? Cause I would do it all the time now.

Inga kommentarer: