jag drömmer ju verkligen om ett hus på landet. vid en å, eller småbäckar där barnen kan leka hela dagarna. i skogen där det finns bär och massa fina träd. tänk björkar och vackra granar. på vintern kan man plocka tallkottar som min moster lärde mig när jag var liten. med silverfärg. så vackert. men det är sant. det är nog bättre med att ha det som stuga i stället. då uppskattar man det mer också. och i stället kan man bo närmare stan permanent. annars blir det bara fel. barnen blir inte så som man önskar. det blir det där, moped-töntar med porr och sånt. man kan inte hejda det. men som jag önskar. önskar att vi levde i en annan tid. förr. jag tror jag mer skulle passa in där. alla årstider blir så mycket vackrare på landet. Fylke är mitt ideal-samhälle också, förstår du. med min naivitet fungerar det med. men jag vet nog. det är för sent. och makten tar oss alla utan att jag vill låtsas om det. men. barn kan bli som du och jag. jag hoppas att allt kunde vara så. svårt är det när man inte rår för. att förstå vad felet i makten är är att hoppas utan hopp. och ingen kan ha makt utan att tappa kontrollen och drabbas av storhetsvansinne. jag tror inte det, nej. inte du heller.
men om vi kunde leva i frid. på landet i grönskan bland bäckar och vatten.
men om vi ändå kunde prata.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar